onsdag 6 juni 2007
lesson 1
Mona Lisa vaknar upp klockan sex i dag. Hon klär på sig och äter frukost och sedan tar hon bussen till skolan. Skolan börjar klockan åtta och slutar runt två. När det är lunch äter hon med sina klasskamrater. Efter skolan brukar Mona Lisa gå till träningen. Hon spelar fotboll med några kompisar. Men idag bestämmer hon sig för att gå och handla med en kompis. Hon går in på en affär och frågar hur mycket en tv kostar. Personen hon frågar heter Jonas, han säger: "Det kostar 200 kroner , det är på rea.". Hon tycker det är billig och köper det. Hon tycker om Jonas och tänker på honom på vägen hem. När hon kommer hem gör hon läxorna. Vid klockan sju äter hela familjen mat. Efter middagen spelar hon piano. Sedan ser hon att någon annan är hemma. Då ser hon att Jonas är i vardagsrummet, då blir hon glad.
kroppsdelar/body parts
hjässa > crowntinning > templehår > hair, ettÖron > ears (öra>ear, ett)Ögonbryn > eyebrow(s), ettÖgonfransar > eyelashesNacke > back of the neckHals > neck, throat. Näsa > nose (animals nose = nos!)Näsborre > nostrilhuvud > head, ett
huvud- (huvudanledning), often means main, (main reason).mun>mouthläppar>lipshaka>chinkind>cheektänder>teethtandkött>gum, etttunga>tougeskägg>beard, ettraka>shaveöverarmar > upper armsarmbåge > elbowarmhåla > armpithandled > wristhand > handfingrar > fingers, ettnagel > nailtumme > thumb
The fingers: lillfinger, ringfinger, långfinger, pekfinger (ett) nyckelben > collarbonebröstvårta > nippleett hårigt bröst > a hairy chestmage > belly, stomach, abdomennavel > belly buttonmidja > waistrygg > backryggrad > spinehandled > wristvrist > ankle!
(A word ankel also exists, referring to the ankle "bumps".)
måndag 4 juni 2007
Familj
btw, I read a book on the food of China. The author even explained why Chinese like eating pork and chicken! Perhaps some anthropologist has tried to explain why there is no difference between father's father and mother's father in ENGLISH!
-----------------------------------
Far>Father
Mor>Mother
Farfar>Grandfather (father’s father)
Morfar>Grandfather (mother’s father)
Farmor>Grandmother (father’s mother)
Mormor>Grandmother (mother’s mother)
Bro>Brother
Syskon>Brother(s) and sister(s)
Syster>Sister
Farbror>Uncle (father’s brother)
Faster>Aunt (father’s sister)
Morbror>Uncle (mother’s brother)
Moster>Aunt (mother’s sister)
Son>Son
Dotter>Daughter
Brorsdotter>Nephew (Brother’s daughter)
Brorson>Nephew (Brother’s son)
Systerdotter>Nephew (Sister’s daughter)
Systerson>Nephew (Sister’s son)
Sonson>Grandson (son’s son)
Sondotter>Granddaughter (son’s daughter)
Dotterson>Grandson (daughter’s son)
Dotterdotter>Granddaughter (daughter’s daughter)
Barn>Child
Barnbarn>Grandchild
Barnbarnsbarn>Great grandchild
Kusin>Cousin
Syssling or tremänning>Second cousin
söndag 3 juni 2007
adverbs
First, some tips about Swedish adverbs. The original link is here.
There are basically three kinds of Swedish adverbs: plain adverbs, older noun or adjective case forms (mostly datives) surviving as adverbs, and neuter adjectives used as adverbs. The latter group is straightforwardly formed just as when one would form an indefinite neuter singular adjective, so there isn't much more to say about them.
Some basic adverbs are: igen (again), tillbaka (back in the sense of returning), fram(åt) (at/in the front, forward), bak(åt) (at/in the back, backward), in (inwards, inside).
Some prepositions can double as adverbs, sometimes in a sense very similar to the prepositional meaning, and sometimes in a slightly different sense. Examples: på (on), av (preposition: of, from; adverb: off), ur (out of), från (preposition: from, adverb: a wide and vague sense of away, out of reach, ahead of, etc), i (preposition: in, adverb: into).
Some preposition+noun phrases have been contracted to adverbs, e.g. iväg (away), isär (apart in a sense of drifting apart), itu (apart, in the sense of cutting or breaking, especially into two parts). Some of these have become petrified and only exist in connection with a limited set of words, e.g. ihåg (originally i+håg, e.g. `in mind', `in intension') which now mainly occurs in connection with the verb komma (to come), as komma ihåg någonting (to remember something; the originally construction similar to the English expression of something "coming to mind").
Some older adverbs (and other words) have petrified, much like the preposition+noun phrases mentioned above, into idiomatic adverbs with only a vague meaning of their own. The most common of these are probably an, till and för. (Note that both till and för are perfectly alive as common prepositions, though, meaning `to' and 'for', while an is mostly dead as a separate word in Swedish, although it has survived in German.)
Various directional, locational and demonstrative words can be considered adverbs, too; e.g. här (here), hit (hither), där (there), dit (thither) .
Then some adverbs (related to time) for today:aldrig: never
alltid: always
då: then
förr: before
i dag: today
i går: yesterday
i morgon: tomorrow
ibland: sometimes
i allmänhet: usually
nu: now
nuförtiden: nowadays
när: when
ofta: often
plötsligt: suddenly
samtidigt: at the same time
strax: soon
sällan: seldom
tidigt: early
tidigare: earlier
än så länge: thus far
ännu: still
äntligen: finally